Som jag antytt förr i mina inlägg så har jag en hel del bagage i min ryggsäck, en del positivt men även en hel del negativt. Jag har som så många andra barn i världen sett och varit med om saker som inget barn borde få se eller uppleva.
På nätterna i mörkret är det som värst. Då kommer mina sorgens demoner och attackerar mig som värst. Jag bär på mycket sotg inom mig, vilket jag kommer att dela med mig av och skriva om imorgon. Jag har den turen att ha någon att krypa intill när allt är som jobbigast, jag önskar att alla hade det son lider i det tysta. Tack mitt hjärta för att du orkat stanna med mig även i mina mörkaste stunder.
Nu ska jag krypa ner till min "skyddsängel" här på jorden.
Många kramar från mig till alla där ute som på något sätt lider i det tysta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar