För jag har slagit studenten...

Nej då, och inte har jag tagit studenten heller, inte detta år iaf. Men idag är det bra precis tre år sedan jag gjorde det. Men jag har förutom mig själv som gjorde arbetet med skolan men också till peter som gjorde arbetet hemma med mig för att få mig att gå till skolan.  Så tack för det, annars hade jag nog aldrig gjort det.

Ber om ursäkt att jag har varit väldigt tråkig denna dag. Har haft migrän nästan hela dagen och bara legat i huvudvärk och mått dåligt. Uscha vad tärt det är med migrän!

Lite annat har jag även hunnit med, gjort lite skolarbete, blev "störd" av att studenterna kom åkandes genom "byn" på flaken, gjorde dock inte så mycket. Sedan har jag hunnit med att handla gosaker till kvällen och göra middag till hunden.

Ja, de känns lite småkonstigt att laga mat till hunden varje dag. Ris med smör och tonfisk eller fiskbullar i buljong (utan buljongen) eller kokt torsk. Hunden äter bättre mat än vad jag gör! Men det förtjänar gogumman min när hon inte mår riktigt bra. Imorgon bär det av till veterinären. Snälla Fia ska hjälpa oss och köra in oss till sundsvall så att vi slipper ta bussen med Rina, skulle kännas bra elakt att först ta henne till "doktorn" och sedan tvinga henne att åka bussen hem. Nej, istället får gumman åka bil :).

Detta blir ett kort inlägg tack vare min huvudvärk, hoppas det är bättre imorgon så lovar jag bättring på skrivandet. Skickar med detta inlägg lite bilder från dagen. Dagens klädval efter att jag lovade detta, hundens lyxmat och gosakerna jag ska stoppa i mig ikväll så jag lägger på mig ett par kg till. Bifogar även ett tragiskt exempel på att folk inte kan stava Emmeli rätt! ;)

Live life while you are still alive, och grattis till alla årets studenter!

Kram emmeli

Snälla du, ge fan i mitt liv, tack!

Ja, nu var det 3 år sedan man själv tog studenten. Det var tider det. Grattis alla studenter, nu är de flesta av er arbetslösa! Grattis ;) . Så negativ ska man väll egentligen inte vara men förhållandevis är det ju bara den bistra sanningen. Precis som jag blev arbetslös för 3 år sedan, de som gick året under mig blev arbetslösa för 2 år sedan och de som tog studenten förra året blev arbetslösa då. Så skulle det bli skillnad för de som tar studenten nu så  är ju det kanonbra, men det känns tyvärr inte så trovärdigt. Det är härligt hur Sverige styrs och hur det bestäms i detta land..

Och vilket regnväder det är. När jag tog studenten hade vi sol, inte för att jag tror man bryr sig direkt om man skulle vara den som tog studenten nu. Nu släpper jag studentämnet ett tag. ;)

Fick igår höra att det finns en person som tar kontakt med folk jag är vän med på facebook och skriver saker om mig till dem, saker som INTE stämmer. Blir så förbannad då jag själv inte haft kontakt med människan på över 1 år och den personen vet verkligen ingenting om mig och mitt liv nu, hur jag lever osv. Förstår inte nyttan med det hela, handlar det verkligen om att du har så tråkigt i ditt egna liv att du måste blanda dig i mitt?Eller är det så att du mår så dåligt över att det nu går bra för mig i mitt liv, tycker du inte jag har förtjänat ett liv i lugn och ro? Eller är det just det faktum att jag inte längre har någon kontakt med dig längre som du inte kan ta? Ifall någon av er (framför allt er jag är vän med på facebook) blir kontaktad av en person som skriver saker om mig så snälla förstå redan nu att det inte finns någon sanning i vad som sägs, som sagt så vet den personen ingenting om mitt liv längre.

Och om du läser detta, du som vet med dig att du pratar strunt om mig. Så snälla, ta hand om ditt eget barn. Ditt barn kommer jag alltid att bry mig om, och ditt barn behöver nog dig och din hjälp. Så ta hand om ditt eget barn så klarar jag mig utan "hjälpen" av dig. Tack!

Så tråkigt att vissa människor verkar må dåligt av andras framgångar i livet. Kan inte förstå det sättet att tänka, skulle själv aldrig missunna någon det faktum att få må bra i livet.

Nu ska jag starta denna dag, lite pluggning, städning och senare kommer det inlägg med både denna dagens outfit (efter förfrågan) och massa andra tokigheter och fyndigheter så håll utkik!

Passar på att pryda detta inlägg med gamla bilder från svunna tider. ;)

Live life while you are still alive.
Kram emmeli

Så var det dags igen! Suck...

And here we go again. Lillgumman har vägrat bajsa på hela dagen, ska försöka med att gå en promenad till om en liten stund. Så jobbigt nu när hon är sjuk och man inte kan göra mer än man redan gör för att hjälpa henne. Just nu längtar jag faktiskt till att det ska bli fredag och vi får komma in till veterinären och verkligen få en riktig undersökning på henne, (sist så fick vi en magpasta för magen, ingen undersökning.).. I vilket fall som helst, sjuk eller inte så älskar jag min gojänta.

Som jag lovat så följer här några bilder på de mindre håriga husdjuren jag har här hemma. Bara att kika här nedan. :)

Nu tänker jag vara precis så tråkig man kan vara en onsdagkväll tror jag. Jag ska gå ut med vovven, äta lite karameller möjligtvis, slänga mig ner i soffan och lite senare så ska jag sova som bara den.

Inser hur absolut skittråkigt det här inlägget är att läsa, ber om ursäkt för detta men jag har hela huvudet fullt med hundens mående. Allt känns bättre när man vet att man ska få komma in till veterinären men eftersom hon är min lilla "bebis" så blir man ju orolig precis som man blir när barnen blir dåliga. Men fick ju veta att dom inte var oroliga akut där inne och det lugnade ner en lite iaf.

Vill avsluta detta inlägg med att skänka en tanke till alla älskade och saknade här på jorden. Jag saknar er alla. Pappa, farfar, Stefan, carro, chiv, jill och alla andra som tyvärr fallit ifrån oss. Tyvärr har även minst sex av dessa sju gått bort alldeles åthelvete för tidigt.

Rememer, live life while you are still alive. Kram emmeli

Dagens skampris går till dig...

Ja, dagens skampris går fanimej till dig som överföll och våldtog en yngre flicka i timråigår kväll. Jag uttalar mig inte om man skall prata om du eller ni men hur fan kan man vara så skadad? Det är inte direkt något nytt med våldtäkter men man blir ju så satans förbannad varenda gång, speciellt när det kryper nära inpå en. Denna gång var det ca 800 meter från där man bor. Det känns ju förbannat trevligt att man vet att ens egna lillasyster bor/håller till i samma "by" som såna där hemska människor. När det gäller våldtäkter finns det fan inga gråskalor. Där är det svart eller vitt. Antingen har man tvingat till sig sex av någon,eller inte. Punkt Slut.  Hoppas dom får fast vem eller vilka det var jävligt snabbt nu...

Nu när jag fått spy ur mig lite galla över såna människor som fortfarande andas och stjäl luft av oss andra så kan jag gå vidare till mitt egna liv.

Har äntligen fått en ny vetrinärtid till hunden eftersom hon blivit så smal nu när hon varit sjuk och hon fortfarande inte mår nå vidare. Tills dess så är det en diet på överkokt ris, lite smör och tonfisk, fiskbullar i spad (utan spadet) och kokt torsk till lilla tjejen dom gäller. Så har gjort "storkok" på ris nu och överkokat det så det ska finnas färdigt till ett par måltider och sedan får vi variera mellan tonfisk, fiskbullar och kokt torsk tills det är dags att gå till farbror doktorn med min lilla pärla. Jobbigt (och dyrt) att behöva gå dit med henne men mycket hellre det än att själv försöka "leka doktor" hemma och gissa hur hon mår.

Jag kom på att jag har utlovat en "dagens outfit" denna dag också så med detta löfte i åtanke så lägger jag upp bra precis vad jag har på mig idag, dagens outfit nedan alltså. ;)

Jag har även lovat  bilder på husdjuren jag inte snackar så mycket med, (och nej, inte dammråttorna) utan fiskarna. Och anledningen till att jag inte kommunicerar så mycket med dem är dels för att jag har en enorm fiskfobi och dessutom så får jag inte så mycket svar tillbaka.. Men bilderna på dom små raringarna kommer till nästa inlägg också fokuserar jag detta inlägg/dessa bilder på mig och min kära hund istället.

Måste bara tillägga till alla kära läsare som inte känner mig personligen så är bilderna nedanför ej en "start på min modekarriär" . En bättre beskrivning är emmeli en riktigt tråkig dag! ;)

Live life while you are still alive.
Kram emmeli

Sorgens ångest och själens ursäkt.

Idag har jag en riktigt låg dag. Mina "demoner" kommer riktigt nära idag och det är en så jobbig känsla att veta att man föralltid kommer att bära med sig denna smärta och plågas över både andras och mina egna felande handlingar. Jag har än inte riktigt kommit så långt i mig själv att jag klarar att skriva/prata om allt, vissa saker klarar jag inte ens av att tänka på. Men för att ni som inte står mig riktigt riktigt nära så att ni redan har en hum av vad jag pratar om ska kunna förstå någorlunda så kommer här fortsättningen på min berättelse. Inte med några detaljer och inte allt i sin helhet. Det kommer när jag blivit starkare, men här kommer i korta drag "sagan", "historien" eller vad man ska kalla det om hur jag gick från att vara ett barn i en olycklig situation till en vuxen människa som känner sig lyckligt lottad!

När jag var i ungdomsåren var jag ofta ute med vänner, festade och drack och försökte verkligen att göra allt för att inte tänka på allt tragiskt omkring mig, sprciellt för att inte tänka på pappas död. Ingenting fungerade såklart, om något blir man mer sentimental när man dricker. Jag umgicks mycket med "olämpligt sällspak" om man ska använda polisens ord. Det var flera gånger jag fick åka med polisen bara för att jag var så ung och umgicks med folk som var busigare, och äldre än mig. Jag började gymnasiet men bestämde mig efter 2 år utav 3 (två veckor före skolavslutningen, smart tjej) men ångrade mig under sommarlovet och fick gå om mitt andra år. Fram tills år 2008 var jag överallt och ingenstans och jag brydde mig heller inte mycket om det.

2008 kom vändningen i mitt liv som jag så väl behövde på den tiden. Jag träffade en kille som jag blev dunderkär i. I det ögonblicket hände något i mig. Det var faktiskt någon där som brydde sig riktigt mycket om mig, bara för att jag var just jag. Jag hade helt plötsligt någon där jag kunde prata med, på riktigt även om det tog tid innan jag vågade lita på att han verkligen skulle stanna kvar. Jag har mer eller mindre hela mitt liv gjort ett helvete för dem omkring mig. Bara för att testa hur lång tid det tog innan de lämnade mig, i min mening fanns det ingen som stannade för evigt. Det var bara olika lång tid innan folk stack på ett eller annat vis. Men ju längre tiden gick så började det gå upp för mig att "den här killen stannar faktiskt". Han hjälpte mig att komma upp i tid till skolan, tvingade tillochmed iväg mig när jag inte själv ville och ställde upp på alla sätt som är möjliga. Det är verkligen ett guldkorn utav mitt liv.

Mer eller mindre från 2008-2009 blev jag nykterist. Jag behövde inte dricka bort mina minnen och problem längre. Jag kunde prata om dom med min sambo och om jag inte kunde det så hade jag en trygg famn att ligga i. Det räckte.

Jag är verkligen glad att jag vågade ta chansen att lita på honom. Nu, 4 år senare har han inte försvunnit nånstans. Jag kan med glädje idag säga att jag hade fel, alla människor försvinner inte.

Jag har här i inlägget precis som jag skrev utelämnat mycket eftersom jag inte känner mig stark nog för att ta upp allt just nu.

Jag började på detta inlägg ca 10 i förmiddags, men det är en svår avvägning om hur mycket jag känner att jag orkar dela med mig av just nu. Jag kan säga såhär, att allt ligger inte så långt tillbaka i tiden att jag och de andra som drabbats har läkt än. Jag hade tänkt att detta endast skulle bli ett glatt, trevligt inlägg men jag vet inte, denna dag känns inte så munter som jag hade viljat. Jag känner att detta är en utav de dagar då jag saknar min pappa så otroligt mycket att det gör ont i bröstet..

När jag var lite yngre var jag rädd att jag skulle glömma min pappa. Att jag skullr glömma hur han såg ut, luktade, hans röst och hur hans kramar kändes. Vissa saker har börjat försvinna (det har nu gått 7 år sedan han gick bort) som t.ex hur pappa luktade, och precis hur hans röst lät men jag har något som påminner mig då och då. Iaf om hans röst och det är drömmar. Jag drömmer ofta om pappa och de gånger det är drömmar som jag kommet ihåg så ser jag honom så tydligt i drömmarna och hör precis hur hans röst lät. Sedan när jag vaknar upp är saknaden dubbelt så stor som en  "vanlig" dag. 

Nu ska jag ta och fösöka rycka upp mig lite och få saker och ting gjorda här hemma.

Du ska veta att jag är tacksam för att du funnits här för mig och aldrig försvunnit, du kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta Peter. <3

Här följer några bilder på mig och han som kom in i mitt liv för att stanna. Fyra år av trygghet och kärlek fångat på några bilder.

Alla kära och okära..

Ja, nu är det ganska sent känner jag, som jag tjatat om hela dagen så var jag ju uppe tidigt. Man kan behöva lägga sig i ti sängend då. Så det ska jag ta och göra. För er som inte vet det så har jag förutom min hund och mina två katter också några akvarium hemma så i brist på energi denna kväll så bjuder jag på några kort på fiskarna istället här nedanför...

Imorgon så har jag bokat in besök utav en vän och hennes fina lilla 1-åriga dotter som ska komma hit och hämta 1-årspresenter i efterskott som ligger här och väntar, det ska bli trevligt värre.  Om dom inte är kameraskygga så ska jag försöka locka dom till att visa upp sig här på bloggen dom med ! Fia, jag utmanar dig gumman ;) .. hehe

Utöver detta så har jag även planer på att fortsätta med mina studier så jag inte hamnar alltför långt efter, kan inte förstå såhär efteråt varför jag skulle ta på mig att studera hela långa sommaren, inte en dag ledigt.  Smart emmeli, smart tjej. Men inte ska jag vara ledsen för det inte. Sommaren är kort brukar folk säga så..

Förutom detta ska jag såklart vara här och underhålla mina kära läsare. Tänkte följa upp lite imorgon med nya trender,  tester, jaa.. nu är tankepanelen igångslagen igen.. Men mer får ni inte veta innan imorgon. :)

Nu gör jag natten!
Live life while you are still alive!
Kram emmeli

Bajs överallt!! Och precis vad du behöver.

Ja, precis så var det jag vaknade strax före 5 imorse och med en hund som fått magsjuka, och stackars gumman var så dålig i magen så att hon inte ens hann "säga till" alltså väcka en som hon brukar göra om det skulle vara bråttom ut. Så det var inte mycket att göra. Så klockan 5 var det bara att kliva upp och säga godmorgon, det luktade inte så gott i rummet även efter det att man hade städat upp så det var inte ens att fundera på att gå och lägga sig igen... Så nu är det en bra trött tjej som skriver kan jag tala om!..

Men inte grina jag för det inte, det händer värre saker här i livet (även om jag inte kan säga att jag tyckte det just när det hände) men nu verkar det som att magpastan hjälpt lite och hon ligger och vilar sig i soffan här bredvid mig nu.. Nog om vovven!

Jag sa ju att jag utlovade någonting bra förut och det är så sant så, jag har nämligen samlat ihop 10 favoriter till håret som man inte ens behöver spara ihop till, alla 10 kostar under 100 kronor/st och är kanonbra för att få ett schysst, välskött hår!
1.Stylande servett.
Vårda, styla och fräscha upp håret i ett endaste svep med Ted Gibsons hårservetter. För 29 kronor får du en smart servett att ta med till gymet, ha i weekendbagen eller varför inte ge bort som lite frisör-lyx i present?
2. Klassikern Elnett.
Klassikern håller sig kvar på tronen som hårsprayen med stort H. Mjuk stadga, perfekt som en sista fixering av partyfrisyren. Elnett satin  hårlack från L'Oréal Paris för 20 kr.
3. Ett lockande mousse.
Mousse att krama in i fuktigt eller torrt hår för en naturlig, flexibel "bounce" till självlockigt hår. Föna eller låt självtorta, klart! - superchic! Att den dessutom innehåller ett ordentligt värmeskydd mot fln och locktång gör den till en självklar budgetfavorit! Shockwaves, twirl it från Wella för 50 kr.
4. Hair-blues med schampo.
Björn Ax'ens babyblå schampo doftar himmel och lämnar håret rent, mjukt och ger en skön frisör-schampo känsla. Björn Ax'en Care schampo repair för 80 kr.
5. Knallrosa original.
Proffs hårspray är ett original. Den knalligt rosa spayen (hellst i praktisk "bag-size") bevisar att en superspray som håller stadgan hela dagen faktiskt inte måste kosta en krona över 20. Proffs superstrong hairspray för 20 kr.
6. Packa in barret.
Håret blir följsamt, väldoftande och högblankt utan att tyngas ner. Vad mer kan begäras av en inpackning i 70-kronorsklassen? L'oreal elvital nutrigloss inpackning för 70 kr.
7. Håll håret torrt.
Kisby, kisby, kisby... Bråttom ner på stan, men noll tid att tvätta håret? Okej, jag har sagt det förr men det tål att upprepas. Kisby är räddningen! Kisby torrschampo 79 kr.
8. Färga fint.
Flera rutinerade hemmafärgare går i god för Contry colors. Lättapplicerat, effektivt och hållbar färg är några av de adjektiv som använts. Schwartzkopf poly country colors för 85 kr.
9. För färgade längder.
Nya detangling creme från VO5 är den perfekta mjukgöraren för långa längder. Ger glans, skyddar och mjukar upp när håret är flygigt, frissigt eller bara behöver en naturlig styling. VO5 deatangling creme, perfect lenghts ca 50 kr.
10. Från förr.
Läggningsvätska känns som en produkt från en svunnen tid då håret lades på spolar och hölls på plats med ett hårnät. Men vad gör det egentligen? Än idag kan håret lockas på traditionellt vis och Gilmor är det klart bästa alternativet till budgetpris. Gilmor läggningsvätska för 20 kr.

Det var mina budgettips för dagen! Hoppas att dom kommer att vara till användning för er, jag användet själv ofta vissa av dessa produktet. Vild kommer här nedan på nummer 5 på listan som jag tycker fungerar alldeles utmärkt!

Nu ska jag ta och mysa ner mig i soffan och mysa på sjuka lilla vovven min! :)

Live life while you are still alive.
Kram emmeli

Dra åt h*lvete!

Ja, dra åt helvete så varmt det är! Klagar absolut inte på värmen, älskar sommaren men när man är tvungen att vara inne största delen av dagen med en sjuk hund så kan det bli lite jobbigt. Hon har varit trött hela förmiddagen och då kan man ju inte ligga och pressa i solen direkt med tanke på vårat fina uppvaknande tidigare idag, (ifall ni missat det så finns det i föregående inlägg) så känns det bäst att bara gå kortare promenader idag och se till att hon äter och dricker som hon ska idag, har även gett henne lite magpasta så hoppas hon blir bra igen snart..

Utöver det så har jag inte sådär jättemycket för mig faktiskt, det fick bli lasagne till lunch idag så nu är man mätt i magen också, man kan ju undra hur man ska få plats med lite middag...

Jo, jag har kollat runt och gjort lite efterforskningar till ett inlägg som kommer lite senare idag, och jag måste säga att jag har hittat riktigt mycket spännande! Men än sålänge så delar jag inte med mig av mer än att det är värt att ta sig en titt på när det kommer.

För övrigt så försöker jag banka in så mycket historia som bara är möjligt då jag för tillfället ligger efter med ett uppdrag och två prov. Så första världskriget, here i come!

Eftersom det är en så fin och varm dag och jag inte kan njuta utav den så roar jag mig med att bifoga några helt oberoende kort från denna innedag, passar på att visa er en något mer proper "dagens outfit" vilken blev min nya klänning från NewYorker för 199 kr. Den har en lite unik rygg vilket jag by the way försöker visa er på sista bilden, blev tvärfast när jag såg den!

Remember, live life while you are still alive.
Kram emmeli

Herregud! Värsta väckningen på många år!

Herregud vilken morgon kan jag bara säga! Blev väckt kl 5 imorse, inte trevligt men anledningen till att jag blev väckt denna hemska tid är ännu värre!
Jag har en liten sjuk vovve här hemma nu som har fått "magsjuka" eller liknande. Inte så att hon kräktes (det kunde man ju hoppas) Nej då, just precis. Vaknade av att hunden bajsar under sängen! Trevligt värre. Till en början var det bara att öppna fönstret, gå ut och försöka vakna till lite under tiden hunden får göra klart ute! Ändå var jag vaken sent igår så att hon fick en sen nattprommis. Nu ligger min lilla gumma i soffan och vilar sig, har städat upp hemskheterna och ska snart ge henne lite "magpasta" som är bra för att stabilisera magen. Jobbigt nu när hon är sjuk bara och man inte kan göra så mycket för att hjälpa henne förutom att vänta på att det ska gå över.

Stackars lilla jäntan min. Men nu är man ju vaken och pigg så ja, nu startar vi väll dagen då. Ganska bra att vara vaken i tid (nog för att kl 5 på morgonen är lite väl tidigt) så hinner man uträtta mycket. Jag hade så bra anledningar igår till att inte göra något skolarbete så nu ligger jag efter och lär nog behöva sitta ca 8-10 timmar idag. Trevligt värre! Vad ska alla andra hitta på idag då måntro?

Sedan har jag mer att göra också, jag måste ta och undersöka ett par sista saker som jag ska "avslöja" senare idag. Blev så glad själv när jag hittade dessa.. Nu är jag påväg att säga för mycket igen som vanligt. Nej, vi får ta och vänta på att inlägget kommer om några timmar så håll utkik under dagen!

Vad är denna dags outfit då? Ja just nu är jag "nyvaken" (menas denna gång att jag sitter i mjukiskläder, osminkad och inte riktigt alls redo för dagen) men fram tills nästa inlägg då jag kan slänga in en "proper" "dagens outfit" men tills dess får det duga med mjukisemmeli tillfälligt! ;) bild kommer här, haha! Bjuder på den med :)

Satans jävla skit!

Kan man bli annat än frustrerad och förbannad när det ser ut som det gör runt omkring en? När man var yngre tyckte man att skottlossningar, mord och hemskheter var något som hände på tv.n, på filmer och möjligtvis i USA. Men nu är det en bister verklighet här i Sverige, nära, överallt runtomkring oss.

En utav mina allra bästa vänner blev brutalt mördad för ett par år sedan, skottlosslossningar är vardagsmat och våldtäkter och andra hemskheter ska vi inte tala om. Det har blivit så vanligt att man knappt uppmärksammar det längre! Och det tycker jag är det riktigt otäcka. Om det ser ut såhär hos oss, i Sverige nu. Hur ska det då se ut när våra barnbarn växer upp? Man kan tassa runt frågan vad det beror på hur länge som hellst men den allra största orsaken till framför allt alla jävla våldtäkter är ju den enormt stora invandringen i Sverige. Jag hsr inget emot de som måste fly sitt hemland och kommer hit, går in för våra regler och seder och strävar efter en självständighet och att få ett jobb. Jag kan förstå att vårat socialbidrag är mycket mer än många fick i sitt egna hemland men det är ju ändå något som resten av alla svenska ska vara tvugna att betala för. Liksom jag anser att alla svenska som lever på bidrag vill bli självständiga.

Men jag kan verkligen INTE bergipa hur det inte kan finnas en lag som säger att ifall de utför grövre brott (som våldtäkter, misshandlar, mord mm) så borde de självklart bli skickade tillbaka till sitt eget land och få stå till svars för det i rätten där. På så sätt slipper Sverige även betala för dessa kriminellas fängelsevistelser också (det räcker med kostnaden för svenskarnas kriminella). Det har ingenting med rasism att göra men någon gång måste nog vara nog.

Det går inte längre att titta på te.x efterlyst på tv.n utan att 7 av 10 minst har beskrivningen "var mörka och talade svenska med brytning" eller "pratade på annat språk". Det är löjligt mycket när man tänker på det. Det finns många som är tacksamma över att vara här också och försöker leva som svenskar och de människorna ska inte behöva lida över att andra inte kan bete sig. Nej, nu har jag skällt klart.

För övrigt så hoppas jag att alla har en bra kväll! Det har jag.

Kom ihåg, live life while you are still alive.
Kram emmeli

En sann historia, Socialtjänsten!

Hallå och god eftermiddag på er alla. Nu har jag varit artig idag också. Ja, nu är det såhär att inlägget som följer kommer att innehålla starka åsikter om en viss myndighet, med tanke på rebriken är det nog inte så svårt att förstå  att det är socialtjänsten jag pratar om. Men detta är inget inlägg där jag läst massa artiklar i tidningen och blivit upprörd över det. (Nog för att det också skulle räcka, antingen tidning, kalla fakta, nyheter överhuvudtaget) men detta är faktiskt helt egna upplevda och "historier" som med tiden har fått mig att inse att denna myndighet är något som jag för min del alltid kommer att känna mig mycket sviken av...

Det hela började när jag var ca 2,5 år gammal. Min mamma mådde inte bra vid den tiden och kände att hon sakta men säkert höll på att ramla tillbaka i sitt missbruk, hon ville mitt bästa, att jag skulle få växa upp i en fin familj med en trygg uppväxt tills att hon var så pass stadig att hon kunde agera mamma fullt ut igen. Nu efteråt har mamma sagt att hon önskar att hon då visste hur mitt liv skulle arta sig efter det.  Då hade hon kämpat till döden för att bli bra igen och inte behövt lämna bort mig. Min mamma har ävrn berättat nästa bit som jag hade svårt att förstå innan jag verkligen fick det svart och vitt. Min mamma fick i flera månaders tid säga till socialtjänsten i Sundsvall att hon börjat missbruka igen och att hon behövde hjälp med mig. Att hon inte klarade av att vara mamma helt enkelt. I flera månader fick hon svaret "Nej men du, du är ju en stark kvinna. Nog klarar du det här". Efter flera månaders bedjan om hjälp fick vi tillslut flytta in på ett barnhem jag och min mamma. Där tog dom urinprov och med det fick vi flytta därifrån, (fortfarande jag och min mamma). Flera månader gick igen och min mamma fick fortfarande tjata för soc att hon behövde hjälp. Tillslut kom dagen då socialmyndigheten första gången verkligen ingrep i mitt liv, då hade jag hunnit blivit 3,5 år och dom kom på kvällen,  det var mörkt ute har jag svaga minnen av. Och att dom slet mig ur min mammas famn och jag blev satt i en bil med dem för att åka till mitt första fosterhem...

I mitt första fosterhem kan jag starta med att berätta att jag inte alls borde blivit placerad hos över huvudtaget! Det dracks för mycket alkohol och dr kände min mamma och pappa sedan tidigare så båda mina föräldrar var välkomna att hälsa på (vilket är bra att barnet får träffa föräldrarna men då ska fosterfamiljen se till att föräldrarna är nyktra med, det var ju ändå därför jag flyttade) Om ni hängt med riktigt nu så har socialtjänsten redan här när jag inte ens är 4 år gammal gjort ett flertag fel i sina ageranden. Tillslut så insåg väll även sociala att jag inte kunde bo kvar på detta stället så när jag är 4 år, alltså inte ens ett år sedan jag flyttat in så fick jag flytta igen, denna gången till familjen Södermarks...

Denna gång hade jag turen att få komma till just ett sånt ställe som mamma viljat då hon gjorde det svåra valet att ge upp min uppväxt (hos henne). Jag hade det bra hos den familjen, men det var tack vare familjen,  inte sociala. Jag fick byta "handläggare" på soc 8 gånger under dessa 7 år. Så jag fick ett förtroende för familjen,  men inget för myndigheterna. Och detta skulle visa sig bli mycket värre ju längre tiden gick... jag bodde som sagt i 7 år i trygghet hos min andra fosterfamilj innan socialtjänsten bestämde att jag fick flytta tillbaka till min pappa igen, jag blev såklart väldigt glad över detta, jag hade fått en bra relation till min pappa och hans fru så jag var glad. Senare skulle det visa sig att det var mycket sociala hade antingen hoppat över att checka upp innan jag flyttade, och många löften som bara föll i sanden när jag väl hade flyttat hem till min pappa.

Innan jag flyttat ifrån Södermarks så lade mamman i familjen tydlig fram till socialtjänsten att de som familj ville stå kvar juridiskt i mina papper som "avlastningsfamilj" eller "stödfamilj" som det brukar kallas. Detta var även något jag ville och som min pappa också gick med på,  detta var alltså en genensam önskan från oss alla för att jag aldrig skulle behöva stå ensam. Nu senare har jag fått vetat att min foster mamma hos Södermarks hade förstått redan då att något inte var som det skulle och ville inte egentligen släppa iväg mig helt riktigt än. Hon hade även tagit upp detta med socialtjänsten men de ansåg inte att det fanns behov för att vara orolig så jag flyttade till min pappa...

Under tiden jag bodde hos min pappa (som jag ändå inte hade bott hos sen 2 års ålder) så hade jag kontakt med sociala en gång, det var ett telefonsamtal samma dag som jag flyttade in då dom undrade om flytten gick bra. Nu är det ju såhär att egentligen skulle vi ha fått besök av sociala minst en gång i månaden oanmält och telefonsamtal en gång i veckan vilka både uteblev totalt. Nu efteråt har jag många gånger undrat om jag skulle sitta på en annan historia idag om dom hade följt upp mig som de borde ha gjort. Men istället bröt sociala helt kontakten med mig och jag var lämnad att klara mig hos en pappa som utvecklades från narkoman till alkoholist på kort tid...

Jag tog aldrig själv upp kontakten med sociala medans jag bodde hos min pappa där allt blev mer och mer tragiskt för var dag som gick. Med takten som pappa höll med sitt drickande, sin sjukdom och alla dessa bråk som följde så hade jag aödrig haft någon hjälp av socialtjänsten, hade ingen anledning att lita på dem så ända in i slutet och pappas död så teg jag till alla om tumultet som skulle kallas vårt liv.. mina farhågor om att jag inte hade något stöd från sociala besannades verkligen när min pappa gick bort när jag skulle fylla 15 år...

Jag var helt förkrossad efter min pappas död, trodde aldrig att jag skulle känna glädje mer, ville själv inte ens leva längre och jag stod utan vårdnadshavare. Jag drabbades utav panikångest och från "barnpsyk" skickade de en remiss till socialtjänsten där de stod att de måste skynda på med min utredning (som de skapade för att jag stod utan  vårdnadshavare). Jag bodde hos min pappas fru men var ensam skriven på en lägenhet där ingen bodde längre, jag hade ingen vårdnadshavare och jag hade förlorat min pappa. Trotts denna remiss och att alla parter (jag, min mamma och min pappas fru) var överens så tog det ändå över ett halvår innan jag hade en vårdnadshavare igen. Då hade jag hunnit bli ca 16 år!

Det visade sig till sist att utav socialtjänsten kunde jag inte en gång under min uppväxt vänta mig någon hjälp och stöd. Jag vet att jag bara år en utav många barn, ungdomar och vuxna som behandlats på fel sätt utav soc. Det är grova tjänstefel på följd men ingenting görs. Jag tycker det är så tragiskt och jag vet hur otroligt mycket detta har påverkat mitt liv,  och detta måste på något sätt få ett slut så sociala myndigheterna slutar förstöra  barn för att de som arbetar där ofta inte vet vad de gör/pratar om..

Nedan följer en bild där jag var ca 13 år och allt detta galenskap höll på som värst runt omkring mig. Man ser det knappt utanpå men detta barn ni ser på bilden mådde riktigt dåligt på den tiden det togs.

Många kramar emmeli

Jag tror jag smäller av!

Shit vad varmt det är ute, har precis kommit in från en powerwalk med gohunden min och jag trodde nästan att jag skulle smälta bort innan jag kom in igen! Men en härlig dag är det. Man blir på så bra humör av soligt väder och grönt ute! Hur är det mänskligt möjligt att jag ska sitta och göra två prov och ett uppdrag på skolfronten här hemma idag? Jag protesterar! Man kan ju alltid undra till vem,  jag menar jag läser ju ändå på sistans hmm..

Undra hur många saker jag kan hitta på som gör att jag med "rent samvete" kan ge blanka f*n i skolan ett tag och göra roligare saker, hunden var ju en bra början, alla hundar mår bra av en extra morgonprommis ibland ;) . Nu ska jag ta och... dammtorka lite kanske. Ne, inte bra då blir jag ju inne. Ja, det kanske behövs att rensas lite i den gemensamma rabatten på gräsplätten vi delar med grannarna, det låter bra. Jag får sol och kanske tillochmed lite färg och hunden får vara ute i finvädret.

Varing till alla er andra som också har hundar, min blev påverkad av solen ganska snabbt idag så se till att ha tillräckligt med vatten med er och se till att vovven har skugga om ni ska ut. (Det gäller väll alla varma dagar såklart men vill varna just för att min, som är svart och brun som sagt kände av denna värme väldigt snabbt idag)

Jag måste även ta och berätta att jag som alltid varit ett riktigt "tavel-fan" har gått över till fotografi-världen. För tillfället tycker jag att det är så snyggt med riktigt fina fotografier på väggarna! Det behöver inte vara fotografier på de som bor där, barn, syskon, föräldrar eller liknande (människor alltså), Ne, det är alla dessa vacka fotografier på saker och ting runt omkring oss och i naturen! Jag är inte direkt någon "naturfantast" som älskar att campa mm men naturen är riktigt vacker,  där kan nog ingen säga emot. Det allra bästa är att man kan skapa de vackraste "fotografi-tavlor" själv med egna fotografier och beställa hem för att skapa din egna unika stil som passar i just ditt hem. Nu menar jag verkligen inte att det är ett nytt fenomen med dessa "tavlor", jag menar bara att jag är tvär-kär i dem just nu! Denna här nedanför har jag t.ex hemma på väggen!

Tar och klänmer in en "dagens outfit" i detta inlägg med, så att alla där ute kan se att man faktiskt får se riktigt "vardaglig" ut en så varm dag som denna. Idag är det en "take it or leave it" dag. ;) bilder följer här nedan. Det bjuder jag på!

Vad f*n är detta?

Ja, vad f*an är detta för en morgon egentligen? Det är ju det som är så rackarns kul när man inte arbetar (och iaf för mig som studerar på distans och bestämmer själv när jag ska plugga) att jag har den "turen" att inte vara påväg till något arbete, men nog saknar man att arbeta också, det är bara någonting jag inte kan åta mig för tillfället igen. Till alla er som måste arbeta denna soliga, blåsiga dag så hoppas jag att ni har en bra dag ändå och att inte arbetet är för tungt eller jobbigt. Men varför är jag uppe denna okristliga tid då om jag inte har någon syssla att fara iväg till?..

Det är så att den trötta emmeli har gått och blivit morgonpigg! Det är sant! Jag lovar, jag kan inte sova längre än typ såhär varenda dag, de är väll bra på vissa sätt, man får ju ut mer av dagen. Nu ligger jag här ensam och myser på vackra vovven. Vackra trötta vovven! Det är någon som inte har tagit efter "mammas" nya vanor iaf, hon sover aå länge hon får på mårgonen innan det är dags för frukost, och morgonprommis! Då blir det fart på mammas lilla Rina. Kan inte låta bli så jag bifogar även ett par kort här nedanför på världens tröttaste hund!

Ja, nu måste jag även få påstå att "glädjeyran" efter storvinsten igår börjar gå över och jag börjar känna mig som en "vanlig" människa igen!  De är fasligt vad högfärdig man kan bli utav att vinna på bingolotto!

Nu har ju faktiskt sommaren kommit igång så pass att man inte behöver få dåligt samvete av att köpa sommarkläder heller, wiihiii! Så nu jädrar ska jag ut och shoppa här i veckan iaf! Det är en sak som är säker. Men jag kom ju på en sak, det är ju Måndag idag! Måndag innebär ny vecka och tekniskt sätt så får ju jag åka in på stan och kika i bukiker redan nu även fast det inte är förrän på fredag jag ändå har andra ärenden in, men det kan man ju ändra på. ;)

Nu ska jag försöka att få in lite matematik i hjärnan, vet inte riktigt om det får plats mer fär men jag ska verkligen försöka!

Håll utkik, lite senare idag så kommer jag att dela med mig av.. ja, de får ni se lite senare, så som sagt håll utkik!

Kom ihåg mina vänner,  live your life while you are still alive.
Kram emmeli

Här kommer min lilla trött-gumma! Ca 2 år och 3 månader nu, tiden går så fort!